S:t Barthélemy
Saint-Barthélemy — Saint Barts för dess beundrare, Saint-Barth för fransmännen — är den karibiska ön som har fulländat konsten att kombinera tropisk lyx med äkthet. Denna åtta kvadratmil stora vulkaniska juvel i Leewardöarna var, otippat nog, en svensk koloni från 1784 till 1878 (huvudstaden Gustavia är uppkallad efter kung Gustav III), och dess efterföljande återgång till franskt styre har skapat en unik kulturell blandning: den tullfria shoppingens arv från den svenska eran, det gastronomiska kunnandet från det franska fastlandet och den avslappnade karibiska värmen på en ö där befolkningen på 10 000 mångdubblas under vintersäsongen, när yachterna i Gustavias hamn blir så stora att de nästan har egna yachter.
Gustavia, omsluten av en djup naturlig hamn som en gång skyddade det svenska Västindiska kompaniets handelsflotta, är den mest eleganta lilla staden i Karibien. Dess stenmagasin, rödmålade byggnader från den svenska epoken och det restaurerade Fort Gustav som blickar ut över hamnens ingång skapar en stadsbild som förenar kolonialt arv med samtida sofistikation — butiker med samma exklusiva märken som på Rue du Faubourg Saint-Honoré ligger sida vid sida med rombarer och lokala konstgallerier i en komposition som lyckas vara exklusiv utan att vara exkluderande. Shell Beach, en smal halvmåne av korall och snäckfragment precis utanför hamnmurarna, är öns mest fotograferade strand — inte för sin storlek utan för den oväntade lyxen i dess omgivning, med megayachter förtöjda inom simavstånd.
Matkulturen på Saint-Barth är, föga förvånande för ett franskt territorium, den finaste i Karibien. Öns restauranger sträcker sig från Michelin-klassade etablissemang som serverar nyskapande fransk cuisine — tänk hummermedaljonger med passionsfruktsbeurre blanc och vanilj från Réunion — till strandnära bistron som erbjuder perfekta croque-monsieurs och salade niçoise med utsikt över vågorna. Den lokala kreolska matkulturen lever kvar sida vid sida med de franska influenserna: accras de morue (friterade saltade torskbollar), colombo de poulet (en curry med rötter i öns historia av indiska kontraktsarbetare) och ti'punch — rom, lime och sockerrörssirap — som är den officiella cocktailen i varje franskt karibiskt territorium. Den veckovisa marknaden vid Gustavias kaj erbjuder hantverksostar flugna från Frankrike tillsammans med papayor odlade på ön och de taggiga humrar som lokala fiskare fångar utanför kusten.
Stränderna på Saint-Barth är dess främsta naturliga skatt — 22 distinkta stränder utspridda runt en ö så liten att man kan köra tvärs över på 20 minuter, var och en med sin egen karaktär. Saline Beach, en vild, orörd halvmåneformad strand omgiven av saltsjöar där hägrar vadar, är öns vackraste. Colombier Beach, endast tillgänglig med båt eller en 30-minuters vandring, erbjuder snorkling i vatten av omöjlig klarhet bland havssköldpaddor och revfiskar. Saint-Jean Beach, delad av landningsbanan på öns berömda korta flygplats — där planen sveper över kullen innan de landar på en bana som slutar vid stranden — bjuder på den mest sociala atmosfären och det bästa folklivet på ön.
Saint-Barthélemy besöks av MSC Cruises på karibiska rutter, där fartygen ankras utanför Gustavia och gästerna transporteras med tenderbåtar till hamnen. Vintersäsongen från december till april erbjuder det mest behagliga vädret — varmt, torrt, med svalkande passadvindar — och det mest fullspäckade sociala kalendern, även om axelmånaderna november och maj ger lägre priser och lika vackra förhållanden.